Mitt liv, min vardag, längtan efter att bli förälder, upprepade missfall

Igår var det dags för vår käre J att bli riktigt vuxen. Hela 30 år har han blivit.
I över en månad har han trott att alla hans vänner är riktiga svikare. Nästan
alla (för att det inte skulle verka suspekt) tackade nämligen nej till hans
egenanordnade födelsedagskalas. J:s sambo T, hade redan planer för
denna dag, nämligen att överraska J med en 70-talsfest i hemmet. Därför
fick vi andra artigt tacka nej till J:s inbjudan, som förövrigt skulle ha ägt rum
på en travrestaurang.
Snacka om att han blev förvånad när han kom hem iklädd 70-talsmundering
med bindel för ögonen och möttes av ett helt gäng sjungande 70-talsnissar!
En riktigt trevlig kväll blev det och jag tror att J själv också tyckte det av alla
kramar han delade ut till gästerna under kvällens gång att döma...
Det gjorde du bra T! =)
Grattisgrattis ännu en gång J!
/B och F

Klicka för större!