Mitt liv, min vardag, längtan efter att bli förälder, upprepade missfall

Idag stod Bergs Slussar på schemat och hela tjejgruppen följde med
min kollega M och mig på en liten utflykt. Vädret var väldigt ostadigt och
vi fasade från och till för rejält hällregn. Som tur var duggade det bara
ett par gånger under dagen och de svarta molnen tog stormen hand
om alldeles utmärkt. Solen sken för fullt när det var dags för vår med-
havda "lunch" - baguetter med ost och skinka. Efterrätten bestod av
vattenmelon och ballerinakex. Vi skulle även spelat minigolf, men det
var stängt på grund av det ostadiga vädret. Vi klarade oss bra ändå,
satt och småpratade och låg och solade på klipporna när solen låg
på med sina starka försommarstrålar. Det är så otroligt vackert i detta
område. Det är faktsikt en liten dröm jag har, att få bo i hus eller radhus
just där. När M och jag hade handlat dricka på Ica, hade vi vägarna förbi
en radhuslänga som jag redan hade spanat in på nätet. På söndag
ska F och jag på visning. Dags att börja se sig om i alla fall. Känns så
otroligt vuxet och så otroligt rätt! =)



Efter arbetsdagens slut, träffade jag min nya kollega och vän E på stan
för att inhandla mat och dryck till oss båda inför morgondagens perso-
nalgrillfest. Vi sprang även ut och in i en massa klädbutiker, där det i
sin tur flögs ut och in i provrummen. Vi fick båda med oss lite klädes-
plagg hem som vi båda var mycket nöjda med. Efter grillandet imor-
gon blir det en fortsättning för oss ute i nattvimlet. Ska bli så kul!

Tack för en rolig eftermiddag E! =)

Och nu till det som fick mig att börja gråta av glädje på bussen. En
stor tung sten har fallit från mitt hjärta. Jag tog fram mobilen och grät
mamma i örat. För lite drygt två veckor sedan gjorde jag ett blodprov,
så kallat AMH-prov som mäter kapaciteten av mina äggstockar och
visar vilket "förråd" av ägg jag besitter. Jag är ju änsålänge väldigt ung
och borde ha en relativt hög kapacitet och ett stort förråd, men en del
av de "förtester" jag tidigare fått göra, visade på att det fanns en risk för
att AMH-testet skulle ge mig ett dåligt besked. Ett besked som i vanliga
fall äldre kvinnor får, med andra ord de som är på väg in i klimakteriet.
Men mitt provsvar var bra! Jag öppnade min mail via I-phonen när jag
satt på bussen på väg hem, för att titta om det möjligtvis hade kommit
något svar och det hade det! En snäll doktor på fertilitetskliniken skrev
till mig så fort hon hade fått svaret från laboratoriet i Stockholm.
Ååå vilken lättnad! Ett problem mindre att behöva oroa mig för!
Tack gode Gud!

Jag brukar säga det ofta, men säger det igen och igen och igen...
VI SKA LYCKAS!


Mina älsklingar
En sliten sambo efter match, med en hund som känner medlidande =)