Förvirrad
Jag brukar vara det. Det tycker F i alla fall. Men nu är
det riktigt illa, för nu är jag förvirrad på riktigt. Till och
med jag tycker det.
Jag äter choklad, det hjälper.
Och imorgon är det en ny dag.
det riktigt illa, för nu är jag förvirrad på riktigt. Till och
med jag tycker det.
Jag äter choklad, det hjälper.
Och imorgon är det en ny dag.
Tangentknappande
Funderar intensivt på vad jag ska skriva, medan jag febrilt knappar på tangenterna.
Dagen har passerat väldigt snabbt, det har varit full fart på jobbet hela dagen och
det är just det jag behöver. En actionfylld tillvaro dag in och dag ut och gärna en frisk
vind som i förbifarten tar med sig alla mina tankar...
Första dagen på monsterkuren har vi idag och hittills är jag förvånansvärt snäll mot
min omgivning... istället är jag oerhört trött och har nära till gråt var och varannan
sekund men försöker aktivera mig hela tiden. När jag kom hem lyckades jag städa
hela lägenheten på en timme, efter att ha tagit en promenad med vovven. (En timme
var verkligen bra jobbat, med tanke på hur det såg ut här hemma. Saker överallt!)
Nu är det i alla fall finfint, F och kompisen M sitter med nöjda miner i soffan efter att
jag har lekt hemmafru och gött dem med en riktig hockeymiddag, nämligen Brat-
wurst, Kolbász, pommes och bearnaisesås...
Jag har precis över en kopp kaffe svarat på ett viktigt mail som jag ivrigt väntat på de
senaste dagarna. Doktorn i Slovakien skulle svara på ett par frågor som jag nu ska
översätta och skicka vidare till min doktor här hemma i Sverige. Jag märker att hon
har sådan respekt för honom, vilket i och för sig är ganska förståeligt då han verkli-
gen verkar veta vad han pratar om. Han är helt enkelt en grym kapacitet. Jag är så
otroligt tacksam över att han har hjälpt mig/oss så mycket som han har gjort!
Nu ska jag faktiskt göra mig iordning för sängen, tröttheten börjar bli mer än påtaglig.
Söv så gött allihopa =)
Dagen har passerat väldigt snabbt, det har varit full fart på jobbet hela dagen och
det är just det jag behöver. En actionfylld tillvaro dag in och dag ut och gärna en frisk
vind som i förbifarten tar med sig alla mina tankar...
Första dagen på monsterkuren har vi idag och hittills är jag förvånansvärt snäll mot
min omgivning... istället är jag oerhört trött och har nära till gråt var och varannan
sekund men försöker aktivera mig hela tiden. När jag kom hem lyckades jag städa
hela lägenheten på en timme, efter att ha tagit en promenad med vovven. (En timme
var verkligen bra jobbat, med tanke på hur det såg ut här hemma. Saker överallt!)
Nu är det i alla fall finfint, F och kompisen M sitter med nöjda miner i soffan efter att
jag har lekt hemmafru och gött dem med en riktig hockeymiddag, nämligen Brat-
wurst, Kolbász, pommes och bearnaisesås...
Jag har precis över en kopp kaffe svarat på ett viktigt mail som jag ivrigt väntat på de
senaste dagarna. Doktorn i Slovakien skulle svara på ett par frågor som jag nu ska
översätta och skicka vidare till min doktor här hemma i Sverige. Jag märker att hon
har sådan respekt för honom, vilket i och för sig är ganska förståeligt då han verkli-
gen verkar veta vad han pratar om. Han är helt enkelt en grym kapacitet. Jag är så
otroligt tacksam över att han har hjälpt mig/oss så mycket som han har gjort!
Nu ska jag faktiskt göra mig iordning för sängen, tröttheten börjar bli mer än påtaglig.
Söv så gött allihopa =)
Mitt ansvar?
Igår förmiddag fick jag skjuts till Kvinnoklinikens jourmottagning för att
ta några prover som behövde tas just en lördagförmiddag. Personalen
skulle vara beredda på att ta emot mig mellan klockan 10 och 12 enligt
doktorns mail. Tysthet och lugn härskade där jag gick, mina steg ekade
i sjukhuskorridoren.
Varje gång jag befinner mig på sjukhusplan, tänker jag för mig själv att
det är en arbetsplats jag någon gång i framtiden skulle vilja ha. Jag har
sådan respekt för människor som finns till för att hjälpa andra, att rädda
liv måste medföra en av de mäktigaste känslor man kan uppleva.
Jag känner mig för det mesta trygg när jag är i doktorers händer... men
på sistone har jag tappat förtroendet för sjukvården något oerhört som
ni redan vet... det är synd, för jag förknippar fortfarande sjukhus med
ordet trygghet.
Gårdagens händelse var bara en liten bagatell, inget att hänga upp sig
på... inte efter mina erfarenheter... men jag funderar ändå på vilka all-
varliga följder det skulle kunna medföra för andra patienter?
Till saken:
Personalen tittade på mig som om jag precis hade landat med ett ufo
från Mars. "Jaha, så du ska lämna ett blodprov, vänta ett ögonblick, vi
hjälper dig alldeles strax." Efter ett litet tag ställde jag mig upp för att
fråga dem om det möjligtvis skulle hjälpa om de fick min patientbricka?
Det skulle vara bra fick jag som svar. Efter ytterligare en stund fick jag
följa med och bli stucken... men bara ett rör togs? Vad jag vet skrev dok-
torn att det skulle göras två olika prover. Jag sa till och det dubbelkol-
lades en extra gång. Som jag trodde, ett prov till skulle tas, då fick jag
snällt slänga upp andra armen.
Jag anklagar inte någon specifik person. Jag tror på att systemen inte
är så bra synkroniserade mellan olika avdelningar... men är det verkli-
gen mitt ansvar att hålla reda på vilka prover som ska tas? Och är det
verkligen mitt ansvar att sitta dygnet runt och söka information på nätet
kring min diagnos?
Häromdagen, när jag hittade denna enda klinik i Malmö som ägnar sig
lite extra åt trombosbenägenhet, slängde jag iväg ett mail till doktorn för
att informera om detta. Det jag fastnar vid när jag ögnar igenom den info
jag hittar är det här:
"Homozygoter (bärare av två av dessa sällsynta variantanlag) utvecklar
tidig atheroskleros och har en kraftigt ökad trombosbenägenhet, fr.a. på
artär sidan. Dödsfall pga cerebral ischämi eller hjärtinfarkt inträffar vid
mycket tidig ålder. Av denna anledning har många studier över sam-
bandet mellan MTHFR varianterna och trombosrisk eller kardiovaskulär
sjuklighet utförts."
I mina öron låter det ganska allvarligt och uppenbarligen tyckte doktorn
detsamma. Jag får som svar att det självklart kommer att tas kontakt
med denna klinik för vidare utredning (Även om det egentligen inte är det
jag är i behov av, jag har ju redan allt jag behöver veta från utredningen
utomlands, men skulle vilja känna mig trygg även här med doktorer som
vet vad det hela handlar om) och jag får även frågan ifall jag har fått komma
till någon trombosexpert här i min hemstad? De har varit medvetna om min
diagnos i över ett halvår och jag har vid ett flertal tillfällen bett om att få komma
till en trombosexpert, men varje gång har det känts som att prata till en vägg...
När jag nu fick frågan, fick jag mig ett gott skratt... Så nu är det minsann dags?
Om det fortfarande kommer att stå still här hemma efter att ha träffat en expert,
kan jag eventuellt bli remitterad vidare till Malmö. Och detta får jag veta nu?
Efter ett halvår? Efter att ha tillbringat hundratals timmar framför den här j-a
burken? Är allt detta verkligen MITT ansvar?
Ibland undrar jag var eller hos vem felet ligger...
ta några prover som behövde tas just en lördagförmiddag. Personalen
skulle vara beredda på att ta emot mig mellan klockan 10 och 12 enligt
doktorns mail. Tysthet och lugn härskade där jag gick, mina steg ekade
i sjukhuskorridoren.
Varje gång jag befinner mig på sjukhusplan, tänker jag för mig själv att
det är en arbetsplats jag någon gång i framtiden skulle vilja ha. Jag har
sådan respekt för människor som finns till för att hjälpa andra, att rädda
liv måste medföra en av de mäktigaste känslor man kan uppleva.
Jag känner mig för det mesta trygg när jag är i doktorers händer... men
på sistone har jag tappat förtroendet för sjukvården något oerhört som
ni redan vet... det är synd, för jag förknippar fortfarande sjukhus med
ordet trygghet.
Gårdagens händelse var bara en liten bagatell, inget att hänga upp sig
på... inte efter mina erfarenheter... men jag funderar ändå på vilka all-
varliga följder det skulle kunna medföra för andra patienter?
Till saken:
Personalen tittade på mig som om jag precis hade landat med ett ufo
från Mars. "Jaha, så du ska lämna ett blodprov, vänta ett ögonblick, vi
hjälper dig alldeles strax." Efter ett litet tag ställde jag mig upp för att
fråga dem om det möjligtvis skulle hjälpa om de fick min patientbricka?
Det skulle vara bra fick jag som svar. Efter ytterligare en stund fick jag
följa med och bli stucken... men bara ett rör togs? Vad jag vet skrev dok-
torn att det skulle göras två olika prover. Jag sa till och det dubbelkol-
lades en extra gång. Som jag trodde, ett prov till skulle tas, då fick jag
snällt slänga upp andra armen.
Jag anklagar inte någon specifik person. Jag tror på att systemen inte
är så bra synkroniserade mellan olika avdelningar... men är det verkli-
gen mitt ansvar att hålla reda på vilka prover som ska tas? Och är det
verkligen mitt ansvar att sitta dygnet runt och söka information på nätet
kring min diagnos?
Häromdagen, när jag hittade denna enda klinik i Malmö som ägnar sig
lite extra åt trombosbenägenhet, slängde jag iväg ett mail till doktorn för
att informera om detta. Det jag fastnar vid när jag ögnar igenom den info
jag hittar är det här:
"Homozygoter (bärare av två av dessa sällsynta variantanlag) utvecklar
tidig atheroskleros och har en kraftigt ökad trombosbenägenhet, fr.a. på
artär sidan. Dödsfall pga cerebral ischämi eller hjärtinfarkt inträffar vid
mycket tidig ålder. Av denna anledning har många studier över sam-
bandet mellan MTHFR varianterna och trombosrisk eller kardiovaskulär
sjuklighet utförts."
I mina öron låter det ganska allvarligt och uppenbarligen tyckte doktorn
detsamma. Jag får som svar att det självklart kommer att tas kontakt
med denna klinik för vidare utredning (Även om det egentligen inte är det
jag är i behov av, jag har ju redan allt jag behöver veta från utredningen
utomlands, men skulle vilja känna mig trygg även här med doktorer som
vet vad det hela handlar om) och jag får även frågan ifall jag har fått komma
till någon trombosexpert här i min hemstad? De har varit medvetna om min
diagnos i över ett halvår och jag har vid ett flertal tillfällen bett om att få komma
till en trombosexpert, men varje gång har det känts som att prata till en vägg...
När jag nu fick frågan, fick jag mig ett gott skratt... Så nu är det minsann dags?
Om det fortfarande kommer att stå still här hemma efter att ha träffat en expert,
kan jag eventuellt bli remitterad vidare till Malmö. Och detta får jag veta nu?
Efter ett halvår? Efter att ha tillbringat hundratals timmar framför den här j-a
burken? Är allt detta verkligen MITT ansvar?
Ibland undrar jag var eller hos vem felet ligger...
"That 70's Show"
Igår var det dags för vår käre J att bli riktigt vuxen. Hela 30 år har han blivit.
I över en månad har han trott att alla hans vänner är riktiga svikare. Nästan
alla (för att det inte skulle verka suspekt) tackade nämligen nej till hans
egenanordnade födelsedagskalas. J:s sambo T, hade redan planer för
denna dag, nämligen att överraska J med en 70-talsfest i hemmet. Därför
fick vi andra artigt tacka nej till J:s inbjudan, som förövrigt skulle ha ägt rum
på en travrestaurang.
Snacka om att han blev förvånad när han kom hem iklädd 70-talsmundering
med bindel för ögonen och möttes av ett helt gäng sjungande 70-talsnissar!
En riktigt trevlig kväll blev det och jag tror att J själv också tyckte det av alla
kramar han delade ut till gästerna under kvällens gång att döma...
Det gjorde du bra T! =)
Grattisgrattis ännu en gång J!
/B och F
Klicka för större!
I över en månad har han trott att alla hans vänner är riktiga svikare. Nästan
alla (för att det inte skulle verka suspekt) tackade nämligen nej till hans
egenanordnade födelsedagskalas. J:s sambo T, hade redan planer för
denna dag, nämligen att överraska J med en 70-talsfest i hemmet. Därför
fick vi andra artigt tacka nej till J:s inbjudan, som förövrigt skulle ha ägt rum
på en travrestaurang.
Snacka om att han blev förvånad när han kom hem iklädd 70-talsmundering
med bindel för ögonen och möttes av ett helt gäng sjungande 70-talsnissar!
En riktigt trevlig kväll blev det och jag tror att J själv också tyckte det av alla
kramar han delade ut till gästerna under kvällens gång att döma...
Det gjorde du bra T! =)
Grattisgrattis ännu en gång J!
/B och F
Klicka för större!
Stark
Jag har under de senaste dagarna flera gånger fått höra att jag verkar vara en
sådan stark person som orkar att fortsätta kämpa efter mina missfall. Har både
fått kommentarer här, men även på den omtalade sidan familjeliv. Jag är så glad
över att den finns. Man får så otroligt mycket stöttning av både personer med barn
och personer som befinner sig i samma situation som mig. Vill bara tacka för alla
fina ord... det värmer så och det hjälper... det hjälper otroligt mycket. Det får mig att
vilja kämpa ännu mer. För hur stark jag än verkar vara, känner jag mig jättesvag.
Ikväll är en sådan kväll. Kan knappt andas, känns som att mina tårar skulle kunna
få ett hav att svämma över.
De som hjälper mig allra mest är självklart min älskade F och min familj beståen-
des av mamma, pappa och mina gulliga bröder. Tack för att ni finns här för mig
när jag behöver er.
sådan stark person som orkar att fortsätta kämpa efter mina missfall. Har både
fått kommentarer här, men även på den omtalade sidan familjeliv. Jag är så glad
över att den finns. Man får så otroligt mycket stöttning av både personer med barn
och personer som befinner sig i samma situation som mig. Vill bara tacka för alla
fina ord... det värmer så och det hjälper... det hjälper otroligt mycket. Det får mig att
vilja kämpa ännu mer. För hur stark jag än verkar vara, känner jag mig jättesvag.
Ikväll är en sådan kväll. Kan knappt andas, känns som att mina tårar skulle kunna
få ett hav att svämma över.
De som hjälper mig allra mest är självklart min älskade F och min familj beståen-
des av mamma, pappa och mina gulliga bröder. Tack för att ni finns här för mig
när jag behöver er.
Sköna fredag
Bussen går om 10 minuter. Måste rusa. Ska tillbringa en trevlig
fredagkväll hemma hos familjen med god mat och som vanligt
Let´s dance. Det pratas alltid så mycket i vår familj att jag inte får
tillfälle att tänka på allt det som i vanliga fall upptar hela min
hjärnkapacitet. Hoppas på att bli hämtad av min "taxi-var-god-
dröj-kille" senare ikväll, för att få lägga mig i tid i vår stora sköna
säng och för att få de välbehövliga timmarna i drömmarnas värld
som jag inte har en chans att uppnå en vanlig veckodag.
Imorgon förmiddag är det dags för blodprov igen.
Allt för att lyckas.
fredagkväll hemma hos familjen med god mat och som vanligt
Let´s dance. Det pratas alltid så mycket i vår familj att jag inte får
tillfälle att tänka på allt det som i vanliga fall upptar hela min
hjärnkapacitet. Hoppas på att bli hämtad av min "taxi-var-god-
dröj-kille" senare ikväll, för att få lägga mig i tid i vår stora sköna
säng och för att få de välbehövliga timmarna i drömmarnas värld
som jag inte har en chans att uppnå en vanlig veckodag.
Imorgon förmiddag är det dags för blodprov igen.
Allt för att lyckas.
Tänk om...
...jag kunde se in i framtiden... det skulle ge mig ro, ro för att
slippa tänka... tänka på samma sak hela tiden... varje minut,
timme, dag, vecka, månad... Vi ska lyckas en vacker dag.
Så är det bara. Vi ger aldrig upp. Aldrig.
slippa tänka... tänka på samma sak hela tiden... varje minut,
timme, dag, vecka, månad... Vi ska lyckas en vacker dag.
Så är det bara. Vi ger aldrig upp. Aldrig.
4/3 = 3 år
Tre år har gått sedan våra blickar möttes för första gången. Det jag inte visste då,
var att jag skulle älska denne F så otroligt mycket. Igår när jag precis hade somnat,
väcktes jag av F:s väckarklocka, jag svor lite för mig själv för att något störde min
Törnrosesömn, men när jag fick en mjuk puss på munnen av den jag älskar allra
mest, kom jag på varför jag en liten stund skulle vara vaken.
Det var midnatt, datumet hade precis slagit om till den 4/3 och F hade ställt klockan
för att kunna viska i mitt öra: "Grattis på 3-årsdagen älskling".
Lyckan genomströmmade varenda cell i kroppen, jag log och besvarade den fina
gesten med detsamma. Idag fick jag en bukett vackra rosor (bakgrunden till fotot
nedan) och vi tillbringade en fin kväll tillsammans...
Vi är så olika... men ändå så lika... =)
var att jag skulle älska denne F så otroligt mycket. Igår när jag precis hade somnat,
väcktes jag av F:s väckarklocka, jag svor lite för mig själv för att något störde min
Törnrosesömn, men när jag fick en mjuk puss på munnen av den jag älskar allra
mest, kom jag på varför jag en liten stund skulle vara vaken.
Det var midnatt, datumet hade precis slagit om till den 4/3 och F hade ställt klockan
för att kunna viska i mitt öra: "Grattis på 3-årsdagen älskling".
Lyckan genomströmmade varenda cell i kroppen, jag log och besvarade den fina
gesten med detsamma. Idag fick jag en bukett vackra rosor (bakgrunden till fotot
nedan) och vi tillbringade en fin kväll tillsammans...
Vi är så olika... men ändå så lika... =)
Gissa vem?
Känner mig nostalgisk med tanke på alla svartvita bilder jag
delat med mig av den senaste tiden. Gräver man riktigt djupt
i vårt proppfulla förråd, kan man hitta en hel del gott&blandat.
Det gör ont i mitt hjärta när jag skriver att min tenniskarriär nu
tyvärr är ett minne blott... men vilket minne! En underbar tid jag
aldrig kommer att glömma...
Här ser ni en liten och smal tjej på 13 år på väg upp.
Jag älskade det! =)
Denna ständiga väntan...
Dags att börja om från början. Denna ständiga väntan och längtan.
Imorgon är det en stor dag. Dagen för tre år sedan, som jag tackar
Gud för att jag infann mig på samma ställe som F. Lite synd att det
är onsdag bara, inte säkert det finns någon ork till att hitta på något
vettigt. Jag önskade i hemlighet att vi båda skulle få en underbar
present dagen till ära. Men så blir det tyvärr inte. Inte den här gången.
Karusellen fortsätter... men snart... snart ska den krokiga stigen för-
vandlas till en rak väg mot den stora lyckan även för oss...
Är glad att vi har varandra.
Imorgon är det en stor dag. Dagen för tre år sedan, som jag tackar
Gud för att jag infann mig på samma ställe som F. Lite synd att det
är onsdag bara, inte säkert det finns någon ork till att hitta på något
vettigt. Jag önskade i hemlighet att vi båda skulle få en underbar
present dagen till ära. Men så blir det tyvärr inte. Inte den här gången.
Karusellen fortsätter... men snart... snart ska den krokiga stigen för-
vandlas till en rak väg mot den stora lyckan även för oss...
Är glad att vi har varandra.
Ny vecka
Första dagen på den nya veckan börjar lida mot sitt slut. I alla fall
för mig. Ögonlocken är tunga som bly och sängen känns oerhört
lockande. En god middag, som jag lagade ihop för ett par timmar
sedan blev lyckad. Kycklinggryta med ris och ett par tomatklyftor
till gjorde susen (Ingredienser: Kycklingfilé, rödlök, bacon, Créme
Fraiche, matlagningsgrädde, cocosmjölk, pesto rosso, vattenkas-
tanjer och minimajs).
Dags att börja laga nyttig mat inför F:s utomhuspremiär =) I sön-
dags såg jag F rädda träningsmatchen i det fina solskensvädret.
Fem minuter före slutsignalen hördes, gjorde min långe back
mål och matchen kunde därmed avslutas med 2-2 och jag fick
en mysig puss direkt efter vid fotbollplanens långsida. Jag kände
mig välkommen av F:s lagkamrater, som tyckte det var roligt att
klubben fick lite publik. En god trend skulle skapas... jag lär alltså
besöka fler matcher när våren träder in på riktigt =)
Nä, nu är det dags att lyfta rumpan från datastolen och sova en
blund. Hoppas på att få höra från personen jag ska få hjälp av att
bearbeta mina bekymmer kring bebistänket... det är verkligen dags
nu. Snart en ny härlig dag! Positiv ska man vara! ...försöka går ju i
alla fall...
för mig. Ögonlocken är tunga som bly och sängen känns oerhört
lockande. En god middag, som jag lagade ihop för ett par timmar
sedan blev lyckad. Kycklinggryta med ris och ett par tomatklyftor
till gjorde susen (Ingredienser: Kycklingfilé, rödlök, bacon, Créme
Fraiche, matlagningsgrädde, cocosmjölk, pesto rosso, vattenkas-
tanjer och minimajs).
Dags att börja laga nyttig mat inför F:s utomhuspremiär =) I sön-
dags såg jag F rädda träningsmatchen i det fina solskensvädret.
Fem minuter före slutsignalen hördes, gjorde min långe back
mål och matchen kunde därmed avslutas med 2-2 och jag fick
en mysig puss direkt efter vid fotbollplanens långsida. Jag kände
mig välkommen av F:s lagkamrater, som tyckte det var roligt att
klubben fick lite publik. En god trend skulle skapas... jag lär alltså
besöka fler matcher när våren träder in på riktigt =)
Nä, nu är det dags att lyfta rumpan från datastolen och sova en
blund. Hoppas på att få höra från personen jag ska få hjälp av att
bearbeta mina bekymmer kring bebistänket... det är verkligen dags
nu. Snart en ny härlig dag! Positiv ska man vara! ...försöka går ju i
alla fall...
Mami 48 år (27/2)
Igår fyllde min älskade mami år. Det blev en trevlig kväll med tårta
och Champagne hemma hos familjen och därefter middag på en
mysig restaurang. Alla sex var på plats och njöt av den goda maten.
Ikväll är vi dessutom bjudna på mammas egen middag. Gott ska
det bli, hennes hemlagade mat är ljuvlig. Melodifestivalen står på
schemat senare under kvällen. Grattis igen mami min! :)
och Champagne hemma hos familjen och därefter middag på en
mysig restaurang. Alla sex var på plats och njöt av den goda maten.
Ikväll är vi dessutom bjudna på mammas egen middag. Gott ska
det bli, hennes hemlagade mat är ljuvlig. Melodifestivalen står på
schemat senare under kvällen. Grattis igen mami min! :)
Var bara tvungen att lägga in en gammal bild på mamma och mig, visst är vi söta? ;)
Dold talang
Året var 1987 i före detta Tjeckoslovakien. I staden Bratislava
bodde en liten flicka som var 6 år och var väldigt intresserad
av att bli en liten stjärna. Hon var mycket bestämd på den tiden
och valde att vara med på en audition till en långfilm i två delar
med Slovakiens främsta skådespelare. Hon gick stolt in i det
stora rummet där flera personer satt och väntade på henne.
Hon var inte blyg hon inte. En av personerna bad den lilla flickan
att berätta något om sig själv, följt av en dikt. Hon tog ett djupt
andetag och började prata. Det var nämligen hennes stora
passion redan på den tiden. Hon sa några ord om sig själv och
sin familj och efter det var det svårt att hejda henne. Hon började
berätta sagan om Rödluvan och vargen. Det bästa med hennes
monolog var, när hon väldigt utförligt berättade om vad Rödluvan
hade i sin korg till mormor. "...i korgen hade hon potaaatis, kööött,
kaaakor, gooodis, grööönsaker, fruuukt... *tystnad* ...ååå jag höll på
att glömma... *slår sig för pannan* och en massa vin förstås, det
tycker vuxna om!" *Nickar menande*
Därmed blev rollen hennes... efter att alla hade fått sig ett gott
och hjärtligt skratt =)
Om ni inte har förstått vem jag pratar om, är det alltså mig det korta
stycket beskriver. Jag var som sagt 6 år och en mycket lillgammal
ung dam om jag minns rätt och av bilderna som följer att döma. Jag
spelade huvudrollens dotter och hette Mimi i filmen "Profesor Rath".
När jag en vacker dag har lyckats att bränna över filmen till en dvd-
skiva istället för att ha filmen på ett gammalt videoband, lägger jag
in filmsnuttar också.
Här kommer några fler bilder från filminspelningen.
bodde en liten flicka som var 6 år och var väldigt intresserad
av att bli en liten stjärna. Hon var mycket bestämd på den tiden
och valde att vara med på en audition till en långfilm i två delar
med Slovakiens främsta skådespelare. Hon gick stolt in i det
stora rummet där flera personer satt och väntade på henne.
Hon var inte blyg hon inte. En av personerna bad den lilla flickan
att berätta något om sig själv, följt av en dikt. Hon tog ett djupt
andetag och började prata. Det var nämligen hennes stora
passion redan på den tiden. Hon sa några ord om sig själv och
sin familj och efter det var det svårt att hejda henne. Hon började
berätta sagan om Rödluvan och vargen. Det bästa med hennes
monolog var, när hon väldigt utförligt berättade om vad Rödluvan
hade i sin korg till mormor. "...i korgen hade hon potaaatis, kööött,
kaaakor, gooodis, grööönsaker, fruuukt... *tystnad* ...ååå jag höll på
att glömma... *slår sig för pannan* och en massa vin förstås, det
tycker vuxna om!" *Nickar menande*
Därmed blev rollen hennes... efter att alla hade fått sig ett gott
och hjärtligt skratt =)
Om ni inte har förstått vem jag pratar om, är det alltså mig det korta
stycket beskriver. Jag var som sagt 6 år och en mycket lillgammal
ung dam om jag minns rätt och av bilderna som följer att döma. Jag
spelade huvudrollens dotter och hette Mimi i filmen "Profesor Rath".
När jag en vacker dag har lyckats att bränna över filmen till en dvd-
skiva istället för att ha filmen på ett gammalt videoband, lägger jag
in filmsnuttar också.
Här kommer några fler bilder från filminspelningen.
Nostalgi
När jag rensade bland lite gamla papper här hemma för ett tag sedan, fastnade
jag vid tre A4-sidor fyllda med dataskriven text. När det var dags för mig att byta
mobiltelefon för ungefär två år sedan, hade jag inte hjärta att lämna kvar en mängd
underbart kärleksfulla sms jag hade fått av F i början av vårt förhållande. Hade helt
glömt bort att jag då kärlekskrank som jag var, tog mig all tid i världen för att skriva
av så mycket jag bara kunde. Sitter nu och ler stort för mig själv och tänker tillbaka
på den tiden. Den spännande, äventyrsfulla, underbara tiden...
Jag ska inte avslöja allt, men några sms vill jag lägga ut för att dela med mig av det
fina till er.
Det första sms:et som följer, fick jag dagarna före vår första date i april 2006, efter
många timmars/dagars telefonpratande... =)
jag vid tre A4-sidor fyllda med dataskriven text. När det var dags för mig att byta
mobiltelefon för ungefär två år sedan, hade jag inte hjärta att lämna kvar en mängd
underbart kärleksfulla sms jag hade fått av F i början av vårt förhållande. Hade helt
glömt bort att jag då kärlekskrank som jag var, tog mig all tid i världen för att skriva
av så mycket jag bara kunde. Sitter nu och ler stort för mig själv och tänker tillbaka
på den tiden. Den spännande, äventyrsfulla, underbara tiden...
Jag ska inte avslöja allt, men några sms vill jag lägga ut för att dela med mig av det
fina till er.
Det första sms:et som följer, fick jag dagarna före vår första date i april 2006, efter
många timmars/dagars telefonpratande... =)
"Jag känner mig som en nervös femtonåring på sin första date.
Pirrar så härligt i magen :) Vad gör du med mig tjejen? Vad det
än är får du gärna fortsätta med det"
"Jag måste vara världens lyckligaste kille just nu. Du är precis
som jag föreställt mig att min drömtjej ska vara. Jag är så kär
som jag aldrig har varit i mitt 32-åriga liv. Du är underbar tjejen
min. Sluta aldrig att tycka om mig så lovar jag detsamma."
"Du är helt otrolig. Jag gick och tänkte på hur förkrossad jag
skulle bli om du försvann ur mitt liv. Du får fram mina positiva
sidor och jag känner en sån glädje hela tiden utan någon speciell
anledning. Jag vill hela tiden berätta saker för dig, hitta på saker
med dig, ha dig nära hela tiden och du är min och bara min i hela
världen. Det gör mig nästan gråtfärdig av känslor. Du är underbar
flickvännen min."
"Vill bara säga att jag har lärt mig att veta och förstå när jag har
träffat den rätta och med dig är jag riktigt RIKTIGT säker på att DU
är min framtid. Alla hinder runtomkring är fullständigt ointressanta
för mig. Vill man, så går det... alltid! Vi är bäst och så är det med
den saken! Vill samtidigt bara säga att jag tycker så oerhört, fantas-
tiskt, otroligt, bedårande, gigantiskt mycket om dig!"
"Jag går här i min lilla stad och är världens lyckligaste. Kan inte tro
att jag som alltid haft sån otur i mitt liv får Jackpot i det viktigaste
i livet! Tycker om dig så mycket att det inte finns ord min lilla lort."
"Nu är det bara 19 timmar och 54 minuter kvar tills jag får se dig..."
"Min älskade älskade flickvän, dig vill jag alltid ha vid min sida
överallt i världen. Kommer aldrig att släppa dig. Älskar dig över
allt annat. Du är världens bästa och snyggaste flickvän. Kunde
inte tänka mig att det fanns nån så bra som du."
This man makes me happy.
Bratislava i mitt hjärta
"Slovakien? Var ligger det? Menar du Slovenien?" Detta är väldigt vanliga
reaktioner som för mig är ofattbara, men uppenbarligen förekommer de.
Ett citat jag läste någonstans för ett tag sedan lyder ungefär såhär:
"Slovakien är inte Slovenien, tjecker är inte
slovaker och slovaker pratar inte tjeckiska"
Gillar det, och för att komma med en liknelse skulle det kunna låta såhär:
"Sverige är inte Schweitz, norrmän är inte svenskar
och svenskar pratar inte norska".
Visst låter det konstigt att förväxla Schweitz med Sverige? ...lika förvirrande
låter det i slovakens huvud om du blandar in Slovenien. Och lika konstigt
tycker svenskar att en del amerikaner låter, när de säger att det springer
isbjörnar lösa på Stockholms gator och torg...
För att förtydliga eller kanske förvirra det hela något mer, tänker jag ta upp
Prag. Visst ringer det en klocka då? Prag är Tjeckiens huvudstad, men var
även Tjeckoslovakiens huvudstad, när dessa två länder en gång i tiden var
ett. När länderna delades fick Slovakien en alldeles egen huvudstad som
heter Bratislava. Känner någon igen staden? En del har fått en väldigt för-
vrängd bild av denna vackra storstad, genom att se en och annan film som
innehåller en nypa parodi. Bratislava är ett av offren till filmindustrins fabulösa
humor. Därför tyckte jag att det var dags att visa den rätta bilden av Europas
hjärta, staden belägen vid den massiva floden Donau. Att staden brukar
kallas Europas hjärta beror på att den är väldigt centralt belägen med 6 mil
till Österrikes huvudstad Wien, 20 mil till Ungerns huvudstad Budapest och
35 mil till Tjeckiens huvudstad Prag.
Är någon av er som läser min blogg intresserad av hockey?
Visste väl det... =) Då vet ni att Slovakien vann VM i Göteborg 2002 =)
Slovakien alltså. Inte Slovenien.
Nedan följer en liten del av den för många svenskar oupptäckta staden
som fortfarande "bara" är en oslipad diamant... men när den är färdiglslipad,
kommer den skina såpass att hela världen blir bländad ;)
Donau by night - Slottet och Martinskyrkan i bakgrunden
Hotell Danube i mitten, en av broarna i bakgrunden
Stora Torget
Restaurangtäta gatan som leder till "Michalska brana"
En av många gator i gamla sta´n med Bratislavas kända statyer
Stadsteatern (även Operan)
Hotell Carlton - Radisson SAS
"Vita huset" - Presidentpalatset
En dagsbild på Bratislavas upp-och-nervända säng - Slottet
U.F.O beläget på en av stadens broar, ståendes på två massiva pelare
Vill även nämna tre favoritställen om man vill äta och dricka gott. Prismässigt
skiljer de tre ställena sig åt en hel del. Jag börjar med den billigaste varianten
(med det inte sagt att kvalitén på ölen eller maten är sämst, tvärtom, ölen är
helt klart en klass för sig, godast i sta´n). Stället heter Kristian och är en Pub i
gammal stil, källarmiljö, enkel inredning, men ack så trevligt!
(F:s absoluta favorit)
-BeerPub Kristian-
Det andra stället, prisklass medel, är Primi, en innergård med skön stil, god
mat och alltid mycket folk. Har även ett improviserat dansgolv vissa dagar i
veckan, som då alltid är fullt. Titta själv på vad de har att erbjuda här.
Min absoluta favorit blir det dyraste alternativet. Inte för att jag strävar efter lyx,
men det här stället bör upplevas. Att min älskade sambo frågade mig högt över
Donau om jag vill förlova mig med honom, i just denna restaurang den 17:e maj
förra året, kanske kan vara den största anledningen till att dett blir mitt val... =)
Säger inte mer, det måste upplevas.
Se mer här (klicka dig vidare till den rätta sidan genom att först välja engelska
"En" och sedan UFO).
Hoppas att ni har haft en trevlig resa, klicka dig gärna vidare till Ryanair ;)
Ses i Brati :)
reaktioner som för mig är ofattbara, men uppenbarligen förekommer de.
Ett citat jag läste någonstans för ett tag sedan lyder ungefär såhär:
"Slovakien är inte Slovenien, tjecker är inte
slovaker och slovaker pratar inte tjeckiska"
Gillar det, och för att komma med en liknelse skulle det kunna låta såhär:
"Sverige är inte Schweitz, norrmän är inte svenskar
och svenskar pratar inte norska".
Visst låter det konstigt att förväxla Schweitz med Sverige? ...lika förvirrande
låter det i slovakens huvud om du blandar in Slovenien. Och lika konstigt
tycker svenskar att en del amerikaner låter, när de säger att det springer
isbjörnar lösa på Stockholms gator och torg...
För att förtydliga eller kanske förvirra det hela något mer, tänker jag ta upp
Prag. Visst ringer det en klocka då? Prag är Tjeckiens huvudstad, men var
även Tjeckoslovakiens huvudstad, när dessa två länder en gång i tiden var
ett. När länderna delades fick Slovakien en alldeles egen huvudstad som
heter Bratislava. Känner någon igen staden? En del har fått en väldigt för-
vrängd bild av denna vackra storstad, genom att se en och annan film som
innehåller en nypa parodi. Bratislava är ett av offren till filmindustrins fabulösa
humor. Därför tyckte jag att det var dags att visa den rätta bilden av Europas
hjärta, staden belägen vid den massiva floden Donau. Att staden brukar
kallas Europas hjärta beror på att den är väldigt centralt belägen med 6 mil
till Österrikes huvudstad Wien, 20 mil till Ungerns huvudstad Budapest och
35 mil till Tjeckiens huvudstad Prag.
Är någon av er som läser min blogg intresserad av hockey?
Visste väl det... =) Då vet ni att Slovakien vann VM i Göteborg 2002 =)
Slovakien alltså. Inte Slovenien.
Nedan följer en liten del av den för många svenskar oupptäckta staden
som fortfarande "bara" är en oslipad diamant... men när den är färdiglslipad,
kommer den skina såpass att hela världen blir bländad ;)
Donau by night - Slottet och Martinskyrkan i bakgrunden
Hotell Danube i mitten, en av broarna i bakgrunden
Stora Torget
Restaurangtäta gatan som leder till "Michalska brana"
En av många gator i gamla sta´n med Bratislavas kända statyer
Stadsteatern (även Operan)
Hotell Carlton - Radisson SAS
"Vita huset" - Presidentpalatset
En dagsbild på Bratislavas upp-och-nervända säng - Slottet
U.F.O beläget på en av stadens broar, ståendes på två massiva pelare
Vill även nämna tre favoritställen om man vill äta och dricka gott. Prismässigt
skiljer de tre ställena sig åt en hel del. Jag börjar med den billigaste varianten
(med det inte sagt att kvalitén på ölen eller maten är sämst, tvärtom, ölen är
helt klart en klass för sig, godast i sta´n). Stället heter Kristian och är en Pub i
gammal stil, källarmiljö, enkel inredning, men ack så trevligt!
(F:s absoluta favorit)
-BeerPub Kristian-
Det andra stället, prisklass medel, är Primi, en innergård med skön stil, god
mat och alltid mycket folk. Har även ett improviserat dansgolv vissa dagar i
veckan, som då alltid är fullt. Titta själv på vad de har att erbjuda här.
Min absoluta favorit blir det dyraste alternativet. Inte för att jag strävar efter lyx,
men det här stället bör upplevas. Att min älskade sambo frågade mig högt över
Donau om jag vill förlova mig med honom, i just denna restaurang den 17:e maj
förra året, kanske kan vara den största anledningen till att dett blir mitt val... =)
Säger inte mer, det måste upplevas.
Se mer här (klicka dig vidare till den rätta sidan genom att först välja engelska
"En" och sedan UFO).
Hoppas att ni har haft en trevlig resa, klicka dig gärna vidare till Ryanair ;)
Ses i Brati :)
Rödluvan är sjuk
Igår, efter att ha hällt i mig 1,5 liter smoothie och efter att ha känt mig väldigt
rastlös i ett par timmar... började jag plötsligt frysa något oerhört och känna
en obehaglig känsla över hela min kropp... en sådan känsla jag alltid får när
jag håller på att bli sjuk. Som en blixt från klar himmel blev jag angripen av
den för årstiden välkända influensan. Fick knappt någon sömn på grund av
huvudvärken, den ömma kroppen och febern. 38,0 stannade det på imorse,
och 38 för mig innebär sängläge, yrsel och allt som hör till...
Kommer verkligen "passande" nu. Behöver någon sorts vändning snart så
att bloggens anda kan få bli lite mer positiv...
Före blixten - rastlös
rastlös i ett par timmar... började jag plötsligt frysa något oerhört och känna
en obehaglig känsla över hela min kropp... en sådan känsla jag alltid får när
jag håller på att bli sjuk. Som en blixt från klar himmel blev jag angripen av
den för årstiden välkända influensan. Fick knappt någon sömn på grund av
huvudvärken, den ömma kroppen och febern. 38,0 stannade det på imorse,
och 38 för mig innebär sängläge, yrsel och allt som hör till...
Kommer verkligen "passande" nu. Behöver någon sorts vändning snart så
att bloggens anda kan få bli lite mer positiv...
Före blixten - rastlös
Myskväll
Ikväll blir det hallon-/blåbärsmoothies gjorda på ingredienser som är bra
för magen. Tog vägen förbi Ica innan jag kom hem, för att inhandla vad
som behövs inför myskvällen. Känner mig lite rastlös och jag är fylld av
ilska... undrar vad som händer om det bubblar över... just nu går jag fram
och tillbaka i lägenheten och går F på nerverna... på ett bra sätt =)
Måste passa på att skriva av mig lite nu innan jobbveckan träder in och
känner att jag behöver få ur mig de aggressioner jag bär på... att skriva
är det nästbästa sättet ...efter att prata...
Vet ni vad jag stör mig på otroligt mycket?! Människor som är korkade,
inte förstår det och tror att de är bättre än alla andra... och kan trampa
på folk till höger och vänster utan att de ens märker det!
Nu är det dags för Melodifestivalen och smoothies =)
för magen. Tog vägen förbi Ica innan jag kom hem, för att inhandla vad
som behövs inför myskvällen. Känner mig lite rastlös och jag är fylld av
ilska... undrar vad som händer om det bubblar över... just nu går jag fram
och tillbaka i lägenheten och går F på nerverna... på ett bra sätt =)
Måste passa på att skriva av mig lite nu innan jobbveckan träder in och
känner att jag behöver få ur mig de aggressioner jag bär på... att skriva
är det nästbästa sättet ...efter att prata...
Vet ni vad jag stör mig på otroligt mycket?! Människor som är korkade,
inte förstår det och tror att de är bättre än alla andra... och kan trampa
på folk till höger och vänster utan att de ens märker det!
Nu är det dags för Melodifestivalen och smoothies =)
Dags för fika
Väntar på att F ska bli färdig med sin försenade morgonritual så att
vi kan bege oss mot stadskärnan. En lördagsfika, kanske möta upp
en kär vän, titta till hur stora lillebror sköter sig på sin nya arbetsplats
och eventuellt möta upp resten av la familia efter det.
Ikväll blir det nog väldigt lugnt med bara min älskade andra hälft och
Melodifestivalen. Vi behöver all vila vi kan få tror jag.
C ya.
vi kan bege oss mot stadskärnan. En lördagsfika, kanske möta upp
en kär vän, titta till hur stora lillebror sköter sig på sin nya arbetsplats
och eventuellt möta upp resten av la familia efter det.
Ikväll blir det nog väldigt lugnt med bara min älskade andra hälft och
Melodifestivalen. Vi behöver all vila vi kan få tror jag.
C ya.
Samvete
Jag förundras ständigt över hur en del människor kan leva med sig
själva och sitt vidriga sätt. Har de inget samvete? Ingen känsla för
vad som är rätt och fel? Jag tror att det handlar om den obefintliga
intelligensen de lider av. Att skylla ifrån sig och lägga skulden på
någon annan för att rädda sitt eget skinn. Att ljuga och få med sig
en hel flock för att kunna genomföra sitt vidriga agerande.
Det är skrämmande. Jag visste inte att en del av mänskligheten
fortfarande lever kvar i apornas tid.
själva och sitt vidriga sätt. Har de inget samvete? Ingen känsla för
vad som är rätt och fel? Jag tror att det handlar om den obefintliga
intelligensen de lider av. Att skylla ifrån sig och lägga skulden på
någon annan för att rädda sitt eget skinn. Att ljuga och få med sig
en hel flock för att kunna genomföra sitt vidriga agerande.
Det är skrämmande. Jag visste inte att en del av mänskligheten
fortfarande lever kvar i apornas tid.
Unavena
Nu funderar kanske några av er vad rubriken kan betyda... men tänkte
att jag skulle variera mig lite och skriva att jag är trött på ett annat språk.
Trött alltså. Somnade på soffan igår strax efter första avsnittet av Gray´s
Anatomy och väcktes kl 1 av F. Bytte bara liggplats till sängen och sov
vidare. Vaknade 6:30 av att F fortfarande inte hade somnat. Han kunde
inte somna. Stackars. Blir så otroligt förbannad på en del saker att jag
inte vet vart jag ska ta vägen... Inte ens när han är sjukskriven får han
någon ro.
Jag lyckades efter en stund somna om för att väckas av en hysterisk
väckarklocka kl 10, upptäckte då att hela min hand var blodig, tydligen
stack jag mig själv på något tokigt sätt igen när det var dags för spruta
kvällen innan. Nu har jag ett blåmärke och en enorm bula på låret.
Måste verkligen hämta ut de andra sprutorna idag och hoppas på att
det åtminstone hjälper lite att bara behöva ta en dos om dagen istället
för två.
Dags för duschen och verkligen dags att ta tag i dagen.
Puss plutt
att jag skulle variera mig lite och skriva att jag är trött på ett annat språk.
Trött alltså. Somnade på soffan igår strax efter första avsnittet av Gray´s
Anatomy och väcktes kl 1 av F. Bytte bara liggplats till sängen och sov
vidare. Vaknade 6:30 av att F fortfarande inte hade somnat. Han kunde
inte somna. Stackars. Blir så otroligt förbannad på en del saker att jag
inte vet vart jag ska ta vägen... Inte ens när han är sjukskriven får han
någon ro.
Jag lyckades efter en stund somna om för att väckas av en hysterisk
väckarklocka kl 10, upptäckte då att hela min hand var blodig, tydligen
stack jag mig själv på något tokigt sätt igen när det var dags för spruta
kvällen innan. Nu har jag ett blåmärke och en enorm bula på låret.
Måste verkligen hämta ut de andra sprutorna idag och hoppas på att
det åtminstone hjälper lite att bara behöva ta en dos om dagen istället
för två.
Dags för duschen och verkligen dags att ta tag i dagen.
Puss plutt
