Mitt liv, min vardag, längtan efter att bli förälder, upprepade missfall

Mors Dag. En Dag som tillägnas alla mammor. Det måste vara en fantastisk känsla att
få bära denna "titel". Att föda ett barn och se det växa upp. Titta på någon man skapat till-
sammans med någon som betyder allt, någon man älskar. Kära mamma. Tack för att
Du finns och tack för allt Du har gjort för mig!
Tack för att Du är Du.



Hela familjen åkte idag på utflykt  till Östkustens skärgård för att överraska mamma med
en picknickkorg full av godsaker som jag hade ordnat på morgonkvisten. Baguetter fyllda
med ishavssallad, extra räkor, gurka och körsbärstomater. Efterrätten bestod av frukttårta
toppad med jordgubbar.

Tårtrecept
-Tredelad tårtbotten som grund.
-Botten: Jordgubbssylt och krossad ananas.
-Mellandelen: Vaniljkesella och skivade persikohalvor.
-Toppen: Smält ljus blockchoklad (låt stelna), vispad grädde, jordgubbshalvor. Använd
gärna förutom vanlig grädde även dekorationsgrädde på flaska, för att göra tårtan fin.
-Strö över riven blockchoklad.

En underbart bra dag i det fina vädret och jag vet att mamma tyckte likadant. Nu ska jag
snart sova och påbörja en ny arbetsvecka imorgon.

Bilder:











Sov gott.

Igår var det dags för en trevlig grillfest ute på landet med personalen. E och jag gjorde
sällskap dit, för att senare göra stan. Vädret var underbart vackert med blå himmel och
blommande träd. En riktig sommaridyll. Det grillades, pratades och skrattades för fullt.
E och jag hade en liten femårig beundrarinna som ville leka med Barbie, gunga och
pynta hela mig med en massa blomster. Att leka med henne utgjorde större delen av
vistelsen på festen. Passade ju ganska bra, de yngsta två tjejerna i personalstyrkan
om ca 300 individer, satt i gungan och roade sig med barnet i familjen vi var hos =)

Vi stannade till hos mamma och pappa där vi satt och småpratade i köket en liten stund,
för att senare ta bussen till stan. Väl framme efter en missad buss och en längre prome-
nad hamnade vi hemma hos E. Många stopp på vägen till dansgolvet med andra ord.

Slutligen höll vi oss till ett och samma ställe där vi antagligenn utförde något som kan
liknas vid ett hårt träningspass, nämligen ca tre timmar på dansgolvet.

Otroligt rolig kväll! Det måste vi snart göra om E!


-E och jag-


-Dags att grilla-


-Grillmästaren... eller? =)-


-Blå himmel, grönska och ballonger-


-Jag blev vackert utsmyckad med blommor-


-Fantasifullt =)-


-Hawaii-


-Skål hemma hos E-


-Kvällen är ung-


-Tittut, E tyckte att det skulle bli en fin bild att sitta på golvet =)-


-Ibland måste man slappna av lite också-


-A och jag-


-J och jag-


-...som sagt...-


-E ville ha en bild mellan dessa karlar (A och J)-


-Min kompis J till vänster och två utmattade (efter dans) damer till höger-


-Snart dags för stängning, kanske lika bra, tröttheten var påtaglig-

Måste säga att jag är ganska trött nu, men idag är det en skön dag utan några särskilda
plikter. Ska snart åka och handla inför morgondagen. Det är Mors Dag och dagen ska
tillbringas med familjen i det vackra vädret.

F har idag redan hunnit jobba 7:30 till 12 och spelat match 13 till 15. Han verkar vara lite
trött han med. Tur att det är söndag imorgon.



C ya

Idag stod Bergs Slussar på schemat och hela tjejgruppen följde med
min kollega M och mig på en liten utflykt. Vädret var väldigt ostadigt och
vi fasade från och till för rejält hällregn. Som tur var duggade det bara
ett par gånger under dagen och de svarta molnen tog stormen hand
om alldeles utmärkt. Solen sken för fullt när det var dags för vår med-
havda "lunch" - baguetter med ost och skinka. Efterrätten bestod av
vattenmelon och ballerinakex. Vi skulle även spelat minigolf, men det
var stängt på grund av det ostadiga vädret. Vi klarade oss bra ändå,
satt och småpratade och låg och solade på klipporna när solen låg
på med sina starka försommarstrålar. Det är så otroligt vackert i detta
område. Det är faktsikt en liten dröm jag har, att få bo i hus eller radhus
just där. När M och jag hade handlat dricka på Ica, hade vi vägarna förbi
en radhuslänga som jag redan hade spanat in på nätet. På söndag
ska F och jag på visning. Dags att börja se sig om i alla fall. Känns så
otroligt vuxet och så otroligt rätt! =)



Efter arbetsdagens slut, träffade jag min nya kollega och vän E på stan
för att inhandla mat och dryck till oss båda inför morgondagens perso-
nalgrillfest. Vi sprang även ut och in i en massa klädbutiker, där det i
sin tur flögs ut och in i provrummen. Vi fick båda med oss lite klädes-
plagg hem som vi båda var mycket nöjda med. Efter grillandet imor-
gon blir det en fortsättning för oss ute i nattvimlet. Ska bli så kul!

Tack för en rolig eftermiddag E! =)

Och nu till det som fick mig att börja gråta av glädje på bussen. En
stor tung sten har fallit från mitt hjärta. Jag tog fram mobilen och grät
mamma i örat. För lite drygt två veckor sedan gjorde jag ett blodprov,
så kallat AMH-prov som mäter kapaciteten av mina äggstockar och
visar vilket "förråd" av ägg jag besitter. Jag är ju änsålänge väldigt ung
och borde ha en relativt hög kapacitet och ett stort förråd, men en del
av de "förtester" jag tidigare fått göra, visade på att det fanns en risk för
att AMH-testet skulle ge mig ett dåligt besked. Ett besked som i vanliga
fall äldre kvinnor får, med andra ord de som är på väg in i klimakteriet.
Men mitt provsvar var bra! Jag öppnade min mail via I-phonen när jag
satt på bussen på väg hem, för att titta om det möjligtvis hade kommit
något svar och det hade det! En snäll doktor på fertilitetskliniken skrev
till mig så fort hon hade fått svaret från laboratoriet i Stockholm.
Ååå vilken lättnad! Ett problem mindre att behöva oroa mig för!
Tack gode Gud!

Jag brukar säga det ofta, men säger det igen och igen och igen...
VI SKA LYCKAS!


Mina älsklingar
En sliten sambo efter match, med en hund som känner medlidande =)

Igår hade jag en hektisk dag på jobbet. När jag lämnade kontoret kändes det som
att jag inte hade hunnit med hälften av allt jag velat göra, trots att jag var igång från
8 på morgonen. Lillebror L kom och hälsade på mig för att sen åka vidare in mot
stan tillsammans med mig och bli bjuden på en fika över lite syskonsnack. Han be-
rättade om sina bra betyg och pratade på om livet i allmänhet. Det är så lätt att prata
med honom, han är så förstående och han snappar upp väldigt mycket av mammas
och mitt tjejsnack, vilket innebär att han är superduktig på att veta vad han ska säga
vid precis rätt tillfälle för att göra en tjej nöjd och glad =) Hans framtida flickvän
kommer att ha det lätt med honom =)
Mamma och pappa var i Stockholm i två dagar och andra brodern hade fullt upp
den dagen. När jag ringde honom för att se om han kunde komma förbi oss en
stund, svarade han helt apropå ingenting att han var lite upptagen, bland annat med
att fika med Fredrik Reinfeldt.
Jag är så stolt över båda mina bröder. Underbara syskon, älskar er!


Min lilla lillebror till vänster och den äldre lillebrodern till höger.


Min äldre (lille)bror till vänster, en vän till bror i mitten och Fredrik Reinfeldt.

Kom inte på någon bättre rubrik än just "idag". Vaknade verkligen inte
på rätt sida som jag hade hoppats på. En tung dag att ta sig igenom,
men som tur är har jag så bra kollegor och elever, att de alltid får mig
på bättre humör "bara" genom att finnas.

Vi hade ett möte inbokat några mil bort från vår arbetsplats och begav
oss iväg direkt efter lunch. Allt flöt på som vi hade tänkt oss och kände
att vi var värda en liten paus över en fika i det fina vädret innan vi åkte
hemåt igen för att fortsätta med våra arbetsuppgifter på två olika håll.


När arbetsdagen var över var jag redan i smeten av alla butiker i stan
och kunde inte motstå att prova en klänning som efter en liten stund
följde med mig hem. Likaså en munk med ljus choklad och hassel-
nötter... "göttegris" enligt F som förövrigt sitter och sliter till 21 ikväll.


Soffan ser lockande ut faktiskt.

Jag försöker verkligen att inte skriva så mycket om hur jag egentligen mår, men
ibland går det inte att låta bli. När jag kom hem idag, sov jag i två timmar. Är helt
utmattad av mig själv, av allt som har varit, ibland känns det bara som att jag inte
orkar mer. Vill bara skita i allt barnagörande och hitta något annat stort att glädja
mig åt. Men vad? Säg mig om det finns något större och mäktigare en kvinna kan
uppleva än att föra ett barn till världen tillsammans med den hon älskar? Tror inte
det finns något mer fantastiskt att klamra sig fast vid. Och så är det denna ständi-
ga väntan. Varför måste det ta "100" år att få ett provsvar? Jag vill ha det nu för att
kunna slappna av eller bryta ihop. Helst det förstnämnda. Nu har jag installerat
mig själv i sängen och ska somna omfamnad av min andra hälft och hoppas på
att få vakna på rätt sida imrogon.

Nu är jag helt yr i huvudet av allt bokande av flygbiljetter hit och dit olika
datum hela sommaren. Men det är ju en härlig yrsel när man planerar
inför semestertider =)

Sammanfattning Bratislavavisiter:

- Kompisen J och jag 20/6-23/6.
- F och jag + 11 släktingar 11/7-14/7 (Jag stannar kvar till 8/8, flyger
hem med F).
- F kommer tillbaka 23/7 och stannar kvar till 8/8, flyger hem med mig.
- Min familj kommer någon gång mellan 15/7 och 25/7.
- Jag får inte glömma en liten tripp till Kroatien också någon gång sista
veckan i juli (tillsammans med F och min familj) =)

Så. Nu tror jag att allt är i sin ordning =)

Natti

Som ni säkert redan vet är min käre F väldigt intresserad av allt som
har med akvaristik att göra. Han pysslar noga om alla akvarier vi har
och idag kom han hem med ett litet tillskott till vår stora fiskfamilj, en
röd kampfisk till vårt runda väggakvarium som under en lång period
har varit obebott. Nu skiner det vackert på väggen igen =)

Har precis bokat och betalat den första av tre resor till Bratislava i sommar.
Den 20/6 till 23/6 är kompisen J och jag där för en nostalgitripp till 2005, då
vi senast var där och härjade. Kan tänka mig att det inte blir så mycket sömn
den här gången heller. Nu sitter jag och väntar på att den sista av F:s bröder
ska höra av sig för att bekräfta om jag ska boka flygbiljetter till 13 personer
11/7-14/7 också. Nästan hela släkten A ska bege sig söderut till min kära
stad. Mellan den 23/7 och 8/8 är jag där för tredje gången, den här gången
med hela min familj. Men sitter och funderar över om jag kanske ska stanna
där den 14/7 och vänta in de övriga inklusive min karl och ägna lite kvalitets-
tid åt mormor och morfar och mina vänner. Det vore inte helt tokigt faktiskt.


Var även tvungen att lägga in en rolig bild från förr, tagen hemma hos kompi-
sen A. Vännerna J och A in action. Fäktningskurs nästa? =)

Måste bara dela med mig av min glädje, en glädje jag måste vara väldigt
försiktig med! Det handlar om ett mycket känsligt ämne, nämligen att min
F har bestämt sig för att sluta snusa(!) Jag är otroligt stolt över honom, för
att han ända sedan vi träffades hela tiden sagt att han inte ens vill fundera
på att sluta. Och så en vacker dag för ett par veckor sedan sa han apropå
ingenting över en fika med mamma och pappa, att han har börjat fundera
på det. Det såg jag som något väldigt stort och frågade inte mer om när,
hur eller varför. När vi hade varit hemma från Bratislava i ca 24 timmar
kommer en mycket lugn men samtidigt hispig F och säger med en väldigt
entonig röst och speciell blick (som jag aldrig hört eller sett förut) att: "Jag
har inte tagit någon snus på 24 timmar, därför måste du vänja dig vid att
vara mycket överseende med mitt humör och korta stubin de kommande
veckorna."

Ååå tack gode Gud för att jag inte ligger under någon hormonbehandling
just nu var det första jag tänkte och ååå vad duktig min karl är dök upp i
tankeverksamheten i samma veva.

Nu har det snart gått fem dygn gott folk och det kräver en eloge! Efter att
ha snusat i 20 år och aldrig varit utan mer än ett par timmar, till att nu sluta
såpass abrupt är beundransvärt!

Så. Nu vet i alla fall ni som läser min blogg och som känner F att han inte
är en gringubbe när ni möter honom, utan har en väldigt bra anledning till
att ha en liten manlig PMS-kris! =)

Igår hade mamma och jag verkligen en typisk mor- och dotterdag. På dagen fika
och lite shopping...



...och på kvällen gjorde vi oss iordning för att gå ut och äta, men även ta en liten
bar- och dansrunda. Det var inte riktigt meningen att vi skulle bli kvar tills sista
bussen hade passerat vår hållplats, men som tur är har jag en väldigt snäll (och
trött) sambo som kom och hämtade oss strax efter 2.

Idag låg jag och drog mig i sängen till kl 10:30, nu har jag ätit frukost, pratat med
en nyvaken mamma och ska bara ta det väldigt lugnt. En hård arbetsvecka väntar,
med personalfest som avslutning. Efter det är det inte alls långt till sommarlov! =)

Jag somnade och vaknade som Pippi med fötterna på huvudkudden och huvudet vid
F:s fötter. Hade så ont i ryggen och revbenen när jag skulle sova, att det tog ett bra tag
innan jag hittade en position som kändes någorlunda rätt för att kunna somna. Skum
person är jag, jag vet... men det hjälpte faktsikt! I alla fall rent psykologiskt! När jag vak-
nade visste jag inte riktigt var jag befann mig, men lyckades efter en stund lokalisera
mig. Sitter nu med en kopp te i handen, har precis varit ute i solen med Bella och ska
snart  träffa mamma över en fika på stan. F borde komma hem från jobbet alldeles
snart, men får nöja sig med en hund när han kommer hem. Om han inte redan hittat
på något annat kul en härlig lördag som denna.
Ses sen.

Det är så skönt att sova, men nu får det vara nog. Sov 10-11 timmar inatt
och känner att jag måste få ut något mer än bara sömn av de lediga da-
garna. Försöker boka och betala två resor till Bratislava innan själva hu-
vudresan i slutet av juli. Vår lägenhet som vanligtvis är uthyrd, står nu tom
till mitten av augusti och det vore dumt att inte utnyttja den sålänge det går.
Första resan blir förhoppningsvis den 20:e juni med kompisen J och den
andra den 4:e juli med F:s släkt. Båda resorna varar lördag till tisdag. Efter
det tror jag att hela min sommar är välplanerad. Hoppas bara att det fina
vädret där nere håller i sig, för det vi har här är outhärdligt. Regn, kyla, regn
och åter regn. Det är ju juni snart för Guds skull!

Igår tog jag en liten kvällspromenad med Bella och plockade med mig
en liten bukett syrener som nu står på vardagsrumsbordet och sprider
en härlig doft. Älskar den doften. Påminner mig om min barndom, då vi
alltid hade en vas framme med dessa enkla men ack så vackra blommor.

Kan inte hjälpa det, men tycker att det är riktigt tråkigt att det här paret inte gick
vidare från semifinalen. De var suveräna! Har bakvägen hört att de blev erbjudna
lite extra propaganda för deras bidrag från bland andra Finland och Polen, men
Slovakien tackade nej för att de inte skulle ha råd att skicka dem vidare... skumt,
men tror tyvärr att det kan vara sant...
Här är den engelska versionen.

Som rubriken lyder, idag är jag väldigt slapp och seg. Har fortfarande lite ont i halsen
och nu även nästäppa och hosta som känns i hela bröstkorgen. Vill inte bli sjuk när
jag är långledig. Har ändå tvättat och grejat lite idag, men mest tagit det väldigt lugnt
faktiskt. F däremot har sprungit runt här hemma som en oljad blixt, diskat, rengjort
vardgasrumsbordet, dammsugit och sist men inte minst ordnat till min garderob ge-
nom att såga bort ett par hyllplan och sätta in spotlights. Jag blir alltid lika imponerad
av hans händiga sida och speciellt den extrema farten han har när han gör det =) Nu
väntar det jobbiga arbetet som jag förväntas att göra, nämligen att få in alla kläder i
garderoben. De ligger överallt i hela sovrummet just nu. Känns mycket trevligare att
sitta här, äta choklad och skriva lite trivialt nonsens, men tror att det är dags för mig
att ta tag i klädhögarna ändå, innan F kommer hem från matchen.
vs

När vi var på morfars kalas, dök även doktorn som har gjort utredning på mig upp.
Han var helt förtvivlad över vår situation och över att jag än en gång hade fått miss-
fall. Vi kom fram till att jag skulle ge en eventuell provrörsbefruktning en chans (be-
roende på hur mina provsvar kommer att se ut). Han föreslog även en lugnande
tablett som mormor sedan skrev ut och morfar hämtade ut åt mig. Doktorn sa att
det nästan är ett mirakel att jag ändå är såpass pigg och glad utåt sätt efter det
senaste året. Han bad mig även att skaffa mig en sjukvårdsförsäkring i Slovakien
som går på 30 Euro i månaden. En provrörsbefruktning kostar då ca 1000 Euro
(11000 SEK) vilket är betydligt billigare än hemma i Sverige.

Egentligen förstod han inte varför IVF överhuvudtaget var ett alternativ, då mitt
problem ju inte är att bli gravid, utan att behålla det lila livet i magen. Men han
förstod att jag ville prova på alla tänkbara möjligheter och det ökar ju på chan-
serna en aning att de faktiskt väljer ut de bästa äggen och de bästa spermierna.
Det som även kan vara ett alternativ är att ta ytterligare ett steg till Tjeckien, där
man dessutom innan IVF tar reda på ifall det lilla ägget har ärft min blodpropps-
benägenhet eller inte. Det är nämligen 50%:s risk att barnet i min mage ärver
min Trombofili och därmed "förgör" sig själv, eftersom det lågmolekylära hepa-
rinet inte går över till fostret genom placentan. Det heparinet som gör det, är
skadligt för fostret. Warfarin är ett sådant exempel. Det vi alltså "strävar" efter är
att barnet inte ska ärva min Trombofili, då ökar chanserna till att lyckas. Han fors-
kar vidare i detta ämne och försöker med hjälp av sina kollegor hitta en lösning
på hur man skulle kunna tillföra ett lågmolekylärt heparin till fostret utan att det tar
skada av det. Men det är förstås en forskning som antagligen sträcker sig ett
antal år framåt i tiden.

Min tredje graviditet utvecklades som den skulle, vilket antagligen innebar att
barnet inte hade ärft Trombofilin av mig, men istället fick jag ett hematom som
kvävde graviditeten. Snacka om otur. Med andra ord är det bara att fortsätta
försöka tills man lyckas pricka rätt. Jag föddes ju frisk och kry trots att jag antag-
ligen hade trombofilin redan i mammas mage. Allt går, bara man fortsätter att
kämpa!

Den här gången var doktorn väldigt noga med att jag nästa gång SKA ta Proges-
terontillskott oavsett vad de här säger åt mig att göra och jag SKA lägga mig rak-
lång i sängen. Här vägrar de mig nämligen Progesterontabletter, för det ingår inte
i deras rutin, de struntar i hur det fungerar i andra länder och de tar helt enkelt inte
till sig någon kunskap utifrån. Lite tråkigt och konservativt tycker jag, speciellt då de
inte har någon vettig förklaring till varför. Och då måste jag förtydliga att det är lands-
tinget som vägrar mig tabletterna, inte den privata vården... kan det återigen handla
om ekonomi kanske? Bara en tanke...

Att jag håller mig fast vi landstinget är för att det är där specialisterna finns och
det är där IVF-behandlingen kommer att göras om allt går som det ska... det
negativa är ju bara det, att det inte går att påverka dem åt något håll alls! De måste
följa sina regler till punkt och pricka även om de själva kanske tycker att en del regler
inte är något att jubla över.

Allt detta bör man göra (sålänge man inte har några bevis på negativ effekt) för att
prova allt man inte har provat tidigare, oavsett hur små, stora, obefintliga eller be-
fintliga chanserna är för att lyckas.

Ytterligare en underbar långweekend i min kära hemstad avklarad. Vi kom hem
igår kväll efter att ha varit i Bratislava för att först och främst fira morfar som fyllde
85 år! Första dagen bestod alltså av en ordentlig fest med en massa god mat,
dryck och trevligt sällskap med en stor del av släkten. Av F och mig fick morfar en
digital fotoram fullspäckad med en massa bilder. Han var så tacksam över att vi
alla var där och det syntes att han verkligen menade det från djupet av sitt hjärta.



1. Mamma, mormor, morfar och moster
2. En liten del av kvällens mat, kakor och tårtor.
3. Mormor nöjd i F:s knä.
4. Överblick. Kusinen M i bakgrunden och morfar närmast.
5. Kusinen D in action.
6. Födelsedagsbarnet.
7. Ett litet videoklipp på morfars favoritsyssla och kusinen D:s gitarrspelande.

Dagen därpå blev morfar uppringd av sin vän, herr skådespelare som jag satt
och pratade med på festen föregående dag. En herre som är känd både inom
film- och teaterbranschen i Slovakien. Jag följer en slovakisk serie på nätet där
han spelar och jag berömde honom för hans skådespeleri. Han ringde till mor-
far för att säga att han hade ordnat platser till den utsålda teaterföreställningen
"Amadeus" på Operahuset i Bratislava. Vi fick gå in bakvägen, skådespelarin-
gången och platserna vi fick var suveräna. En helt fantastisk föreställning! F för-
stod inte mycket, men han fick uppleva den härliga atmosfären, se vårt vackra
Operahus inifrån och lyssna på vacker musik. Jag försökte även så gott det gick
att återberätta handlingen i pausen över ett glas Champagne. Efter 3 timmar och
10 minuter var det slut och vi fick möta vår stjärna igen när han försökte tränga
sig förbi alla fans som applåderade och ville fånga honom på bild. En härlig
upplevelse, som jag ofta fick erfara på den tiden då vi bodde i Bratislava. Den
här dagen var mycket speciell för mig eftersom det var F:s och min årsdag
sedan vår romantiska förlovning på restaurang U.F.O. F följde med mig på tea-
tern för att han visste att det skulle göra mig otroligt lycklig. Efter föreställningen
gick vi till vårt favoritmatställe och beställde ett och annat smått och gott =) En
perfekt solig och varm dag helt enkelt... tillsammans med en perfekt man! =)

1. En liten glimt av Operahuset före föreställningen.
2. En delikat korvbricka.
3. F och jag på middag efter föreställningen.

Nu har jag berättat om ett trevlig släktkalas och om en underbar kulturkväll på
vår ettårsdag. Sista kvällen då? En spontan kväll med en massa vänner på en
trevlig bar i närheten av Operahuset. En varm försommarkväll med trevligt säll-
skap på en uteservering är aldrig fel. Vi blev kvar "ett par" timmar =)


1. Bror M och jag
2. Kompisen R med F.
3. Bror L, bror M och kusinen J.
4. Tjejgänget: L, D, B och B.
5. F och jag utanför Operahuset.
6. Efter midnatt: Fortfarande varmt efter dagens 30-gradiga värme.

I övrigt finns det så mycket annat att fylla ut tiden med. Shopping, matätning och
bara att strosa omkring på Bratislavas gator och torg är något jag gärna gör när
jag är där. Och just nu räknar jag dagarna tills jag får åka dit igen. Om allt går
enligt min planering, kommer jag åka dit två gånger till innan huvudsommarse-
mestern =)




1. Bröderna och F på spårvagnen på väg in till stan
2. F, bröderna och pappa. En paus över en öl.
3. Mamma och jag.
4, 5, 6. Exempel på priser. Fortfarande billigt trots Euro.
7, 8, 9. Schnitzlar med kroketter, ost- och salamipall och slovakisk
specialité: gnocchi med getost, crème fraiche och stekt bacon/fläsk.
10. Pojkbråk...
11. ...i väntan på spårvagn
12. En uppiggande Latte på ett köpcenter före hemresan.

Längtar redan tillbaka!

Jag spolar tillbaka tiden nästan en hel vecka. Jag var som jag tidigare nämnt på
Liseberg med mina elever i torsdags. Min nya kollega E följde med och alla såg
verkligen fram emot den dagen. Väderprognosen visade regn, men vi hade mira-
kulös tur och solen sken nästan hela dagen. E och jag köpte inte åkband utan
tog en sväng på stan med de tjejerna som var shoppingsugna. Vi fikade, inspek-
terade parfymerierna på NK och hade det väldigt trevligt. När vi kom tillbaka till
parken kände vi för att åka något kul ett par gånger i alla fall. Jag övertalade E till
att åka Uppskjutet. En härlig känsla tycker jag, att ha hela Göteborg under sina
vinglande ben. Konstigt att jag kalarar av att ge mig på den, eftersom det tydligen
är en skräck för de flesta "storåkarna".
Klockan 1:15 var vi tillbaka vid skolan efter en lyckad dag. F stod redan på plats
och väntade på mig.

Nu är vi hemma igen. Ska uppdatera så mycket jag bara kan imorgon
efter det lilla uppehållet. Liseberg och Bratislava blir det. Nu ska jag
faktiskt dyka rätt ner i sängen.

Natti

Sitter på bussen som tar mig till jobbet. Har inte varit kapabel att utföra någon typ
av konstruktivt arbete de senaste dagarna, men nu var det tydligen dags att börja
igen tyckte jag. På torsdag bär det av till Göteborg och Liseberg med hela tjejska-
ran ihop med en kollega. Ser verkligen fram emot den dagen. Måste ha små ljusa
punkter i tillvaron som förgyller vardagen för att sudda ut de oönskade tankarna.
Nu ska jag av snart...

Helgen blev någorlunda bra trots omständigheterna. Vet inte hur bra det är för mitt
psyke, men jag har försökt att packa in mina känslor i en liten låda och gjort en hård
knut med ett tjockt rep runtom för att inte riskera att oväntat behöva drabbas av allt det
negativa. Det förändrar inte något egentligen, men att jag redan har haft tre missfall
och att det fjärde skedde så tidigt, gör det hela lite lättare för mig.. känns lite skräm-
mande faktiskt, att känna sig så "lugn" som jag ändå gör nu. Det är nog bara kroppen
som försöker skydda sig från ett nytt sammanbrott, för att inte negativt påverka chan-
serna för en ny graviditet. Jag har bestämt mig för att vi kommer att få ett mirakel, även
om resan dit är lång och svår...

I lördags efter akutbesöket kände jag inte för att sitta hemma och låta tankarna förgöra
mig. Det var då jag tog fram "lådan" och slängde den längst in i garderoben. Jag före-
slog för F att vi skulle ta oss in till stan, umgås lite och ha folk runtomkring. Det var en
bra idé. Skönt att skingra tankarna något...


Dagen efter spelade F match för andra gången samma helg och jag kände inte för att
sitta ensam. Mamma och pappa åkte jag till, där en festmåltid väntade serverad. Oxfilé,
pommes, bearnaisesås och sallad. Smaskigt var det =) F blev lite ledsen över att han
missade en rejäl köttmåltid. Menmen, det blir nog åtminstone ett par goda middagar
i Bratislava till helgen, inte minst på morfars 85-årskalas på lördag =)


Idag har jag varit på samtal på fertilitetskliniken och tagit blodprov inför ett eventuellt
beslut om en IVF-behandling... nu är det bara att hoppas att mina provsvar kommer
vara ok. Är så otroligt rädd...

Idag är det fem dagar sen mitt missfall satte igång och jag har väldigt ont i magen.
Hoppas att det går över snart... de bad mig annars att komma in akut igen... hur mycket
jag än tycker om sjukhus, börjar jag bli så otroligt trött på allt det här... speciellt då det
aldrig för något gott med sig. Men jag kommer kämpa ända till dagen D, kämpa tills
vi lyckas!

Precis hemkommen från akuten. Jag känner mig helt tom just nu. Tom på känslor,
tom på ord... vet inte vad jag ska säga. Vet inte om jag orkar gråta mer än jag redan
har gråtit och vet inte om jag bara ska sitta här helt apatisk tills smärtan har lämnat
mig eller om jag bara ska låtsas som att ingenting har hänt och bara gå vidare...
Vet ingenting. Helt blankt är det. Någon som känner igen den känslan?
Fick mitt fjärde missfall bekräftat för en liten stund sen. Varför? Vad har jag gjort för
fel för att behöva få de här j-a smällarna gång på gång? Rättvisa? Vad är det? Jag
förstår inte. Förstår ingenting ='( Det enda positiva är att det den här gången hände
så tidigt...

Är trött, matt, har ont och har legat i soffan hela dagen.
Blir inte mer skrivet idag heller. Orkar inte just nu... =(

Precis lagat färdigt Spagetti Carbonara och F kommer hem vilken sekund
somhelst. Har varit så skönt att bo hos mamma och pappa hela helgen
och slippa laga mat utan bara vara. Igår åkte vi till stan runt lunch och tog
en fika hela familjen. Jag stannade kvar ett par timmar till och tog en fika
med A och efter en stund kom även K förbi från ingenstans.
Idag var vi istället ute i naturen och grillade korv. Kändes som förr i tiden
när vi nästan varje helg hittade på något trevligt tillsammans. En lyckad
helg helt enkelt.
Imorgon kommer jag nog sitta på sjukhuset nästan hela dagen. Hoppas
att allt går som jag önskar. Snälla.

 

Kom för ett par timmar sen hem från en mysig helg hos
mamma och pappa. Har legat i soffan och sovit och ska
nu till affären och handla lite inför kommande vecka till
jobbet, men även något gott till kvällen till oss eller mig
beroende på när min "naturmänniska" kommer hem.

Skriver mer lite senare...

Ciao

Vaknade med sprängande huvudvärk och den verkar inte vilja ge med
sig. Ska nog ta tag i dagen och gå ut i det fina vädret medan det håller
i sig. F åkte på en nostalgiresa tidigt imorse och lämnar mig alldeles
ensam hela helgen, därför tänkte jag åka hem till familjen och umgås
lite. Han tog med sig en sovsäck, lite kläder, öl och whiskey och ska
tillsammans med sina två barndomsvänner umgås i en liten fäbod i
norr, fiska, snacka skit, spela kort och ta det lugnt. Tycker det var en
väldigt trevlig idé, även om jag saknar honom massor.

Jag längtar så mycket efter riktig värme. Har de senaste dagarna fun-
derat kring hur vi ska ha semester i sommar F och jag. För mig är det
inte så svårt då jag har sommarlov i och med att jag jobbar inom skola,
men det är lite mer komplicerat för F. Efter att ha vridit och vänt på det
hela, kom vi fram till att han ska ha sammanhängande semester i lite
mer än två veckor, då vi kommer åka till Bratislava och Kroatien med
min familj. Underbara Kroatien som jag har varit i nästan varje år sen
jag var ett par år gammal. Tänk så underbart att få ta med sig sin
käraste till sina barndomsminneplatser =)

Igår tog vi en fika på stan och hälsade på mamma på jobbet en kort
sväng för att bestämma hur resten av dagen skulle se ut. Pizza hela
familjen på kvällskvisten, brasan vi aldrig gick till då det var ca 5 gra-
der ute och ingen hade lust att frysa. För en del "flickor" på stan var
det tydligen högsommar, en intressant och skrattretande syn. Inte
mig emot, jag gillar komik. Vi åkte hem tillsammans hela familjen
och drack te, det kändes mer passande.

Trevlig helg!