Mitt liv, min vardag, längtan efter att bli förälder, upprepade missfall

Idag laddar jag för att ge mig ut på stan och ta en fika med kollegorna E och S.
Är snurrigt värre just nu, men hoppas på att det lugnar sig något efter en kopp
kaffe och ett par timmars vila.

Imorgon blir det en fullspäckad dag med start kl 8:00 på US och samtal för oss
båda, F och mig. Dagen fram till 15:30 tänkte jag spendera hemma hos familjen
och sen bär det av till US igen ihop med både F och mamma :) Vi ska på rutin-
ultraljud som görs vid den här tiden, för att fastställa att allt ser fint ut. Håll alla
tummar nu! :)
Könet kan man också få veta om man är väldigt nyfiken. Finns en liten "risk" för
att vi båda är av nyfiken natur, men vill helst låta bli för att istället få det som en
fin överraskning. Spelar oss förstås ingen somhelst roll om det blir en liten flicka
eller en liten pojke.

Nu ska det vilas lite.

Dagarna går långsamt men tiden går fort. Hur hänger det ihop? Jag går in
i vecka tjugo idag, känns helt otroligt, snart halvvägs och det har gått bra,
*pepparpeppar*. Det lilla livet i min mage är det full fart på, har känt det
i över en vecka nu och de senaste dagarna har jag fått riktigt ordentliga
sparkar. F lyckades känna redan förra veckan och mamma för ett par da-
gar sen :) Det är en alldeles obeskrivligt underbar känsla, jag bara ler och
ler och kan inte sluta hålla handen på magen för att känna närheten till
vårt barn. Jag längtar så tills du föds vår älskade bebis. Nu SKA allt gå bra.

I övrigt mår jag som vanligt, ständigt väldigt yr, trött, svag, har migrän
ett par gånger i veckan, svårt att andas och klarar inte av att göra saker
mer än ett par timmar per dag. Men det är något jag bryr mig så otroligt
lite om att jag knappt tänker på det. Jag anpassar allt efter att både bebis
och jag ska må så bra som möjligt.

Har varit inomhus väldigt mycket på sista tiden eftersom jag inser att jag
inte orkar så mycket annat, men försöker förstås ta alla tillfällen i akt och
gå ut och röra på mig de stunderna jag orkar. Helgen som, var blev en
familjehelg, eftersom de varit förkylda i över två veckor. Nu var det
äntligen fritt fram och vi passade på att ta en fika i det fina vädret :)

Jag är yr, jag har migrän, jag orkar göra saker ca 1-2 timmar om dagen utanför
hemmet... äh, tråkigt att rabbla upp en massa krämpor som jag ändå inte bryr
mig om. Jag är lycklig. Så otroligt lycklig. Låt inget i världen ta ifrån mig denna
lycka. Snälla. Nu har både F och jag fått lite knuffar av det lilla livet inom mig.
Har aldrig upplevt något så underbart.

Idag är jag för ovanlighetens skull ganska pigg. Det svänger verkligen!
Ena dagen klarar jag knappt av att stå på benen och idag känner jag
att jag till och med kan bege mig ut i stora vida världen en stund. Ska
åka och titta på lite nya underkläder ihop med F, det börjar bli trångt i
de gamla :) Efter det blir det nog en fika med mamma och pappa.

Något försenat inlägg, men bättre sent än aldrig. I fredags fyllde min käre F år.
Han börjar bli stor, ingen liten pojke här inte längre, även om barnasinnet nog
aldrig kommer lämna denne karl. Dagen började firas redan natten mellan
torsdag och fredag, strax efter midnatt fick han sina presenter och en puss, för
att senare samma dag mätta magen med en rejäl köttbit. Riktigt goda stekar
på en restaurang vi inte besökt tidigare. Kvällen avslutades med film hemma i
sköna soffan.
På lördagen väntade vi besök av 16 personer. F:s familj och min. Det blev lite
trångt i vår lilla tvåa, men det går alltid att få plats om man vill. Senare på
kvällen när alla började bege sig hemåt åkte jag hem till min familj för att till-
bringa natten där, då F skulle få ytterligare besök av några lagkamrater. Efter
en sådan dag kände jag verkligen att jag hade gjort mitt och behövde vila ut
resten av helgen.
Hoppas du hade en fin födelsedag plutt. Presenter på natten, hjärtljud på da-
gen och gott kött som du gillar så på kvällen :)


-Min 35-åring-