Tar mig i kragen
Nu var det verkligen alldeles för längesen sist jag skrev. Skriver så sällan blogg numera,
av samma anledning som jag nämnt tidigare, det är tungt att sitta framför datorn längre
stunder och i-phonen känns så liten och osmidig att skriva på. Jag borde skaffa mig en
bärbar historia nu när jag ändå har så mycket fritid... Har fått frågan från flera håll om
vad som har hänt med mitt skrivande, därför tänkte jag att nu tar jag mig i kragen och
skriver några rader i alla fall :)
Tiden går så otroligt fort, för att uppdatera mitt tillstånd, är jag idag i början av v 26,
alltså i mitten av sjätte månaden. Det lilla livet i magen är livligt som bara den och
har hittat sina rutiner. Jag kände första sparken i mitten av v 19 och redan några dagar
senare fick min älskade sambo uppleva lyckan han med. Nu brukar vi ha magen som
kvällsunderhållning. Att titta på hur magen ändrar form, hoppar och skuttar och när vårt
lilla hjärta utför sina dagliga gymnastikpass :)
Jag har nyligen fått min sjukskrivning förlängd till den 22/12, därefter är det Jullov och
efter Jullovet är det ca bara 1 månad kvar till den stora Dagen. Jag mår mycket bättre
nu än för ett par veckor sedan, men kan fortfarande inte utföra så mycket under en dag
för att kunna ha någon kraft till att jobba. Yrsel- och svimningsattacker är en del av min
vardag. För ett par veckor sedan fick jag veta att min ena njure är något förstorad och
att den antagligen innehåller njurgrus (mildare form av njursten), efter att ha gråtit och
kräkts av smärta ett par dagar. Nu är det problemet lite mindre, men finns fortfarande
kvar. Men som jag brukar säga, bara jag föder en frisk liten en i februari spelar det ju
faktiskt ingen roll hur jag mår på vägen dit, och hittills (*pepparpeppar*) har allt gått
som det ska och så ska det hela fortsätta!
Förra veckan var F och jag på ett extra läkarbesök för att se vår bebis med 3D-teknik.
Det var hittills det bästa jag har varit med om i mitt liv! Allt ser fint ut medicinskt och
att få se barnet med denna teknik, gör att man kommer varandra ännu närmare!
Har precis lagat en god gulaschsoppa och väntar på att F ska komma hem från jobbet.
Vi längtar efter dig storplutt! :)
av samma anledning som jag nämnt tidigare, det är tungt att sitta framför datorn längre
stunder och i-phonen känns så liten och osmidig att skriva på. Jag borde skaffa mig en
bärbar historia nu när jag ändå har så mycket fritid... Har fått frågan från flera håll om
vad som har hänt med mitt skrivande, därför tänkte jag att nu tar jag mig i kragen och
skriver några rader i alla fall :)
Tiden går så otroligt fort, för att uppdatera mitt tillstånd, är jag idag i början av v 26,
alltså i mitten av sjätte månaden. Det lilla livet i magen är livligt som bara den och
har hittat sina rutiner. Jag kände första sparken i mitten av v 19 och redan några dagar
senare fick min älskade sambo uppleva lyckan han med. Nu brukar vi ha magen som
kvällsunderhållning. Att titta på hur magen ändrar form, hoppar och skuttar och när vårt
lilla hjärta utför sina dagliga gymnastikpass :)
Jag har nyligen fått min sjukskrivning förlängd till den 22/12, därefter är det Jullov och
efter Jullovet är det ca bara 1 månad kvar till den stora Dagen. Jag mår mycket bättre
nu än för ett par veckor sedan, men kan fortfarande inte utföra så mycket under en dag
för att kunna ha någon kraft till att jobba. Yrsel- och svimningsattacker är en del av min
vardag. För ett par veckor sedan fick jag veta att min ena njure är något förstorad och
att den antagligen innehåller njurgrus (mildare form av njursten), efter att ha gråtit och
kräkts av smärta ett par dagar. Nu är det problemet lite mindre, men finns fortfarande
kvar. Men som jag brukar säga, bara jag föder en frisk liten en i februari spelar det ju
faktiskt ingen roll hur jag mår på vägen dit, och hittills (*pepparpeppar*) har allt gått
som det ska och så ska det hela fortsätta!
Förra veckan var F och jag på ett extra läkarbesök för att se vår bebis med 3D-teknik.
Det var hittills det bästa jag har varit med om i mitt liv! Allt ser fint ut medicinskt och
att få se barnet med denna teknik, gör att man kommer varandra ännu närmare!
Har precis lagat en god gulaschsoppa och väntar på att F ska komma hem från jobbet.
Vi längtar efter dig storplutt! :)
