Mitt liv, min vardag, längtan efter att bli förälder, upprepade missfall

Som jag tidigare nämnt, har F varit krasslig alldeles för ofta på sistone. Jag har
tappat räkningen, men tror att han har varit hos doktorn på vårdcentralen fem gånger
de senaste två månaderna med flera olika krämpor. Han som aldrig brukar uppsöka
vård annars, det måste innebära att det verkligen är något som plågar honom. Fjärde
gången han var där, fick han med sig penicillin hem, egentligen utan någon större an-
ledning. Doktorn kunde inte "se" att det var något fel på honom, för här är doktorerna
synska och kan se alla virusinfektioner och bakterier utan att ta hjälp av några prover.
Det måste faktiskt vara en väldigt fantastisk gåva att ha den egenskapen. Till och med
jag som lekman vet att det bör göras en rad olika hals- och näsprover för att vara riktigt
säker på att det inte finns en massa skit i kroppen. Den välbekanta penicillinen Kåve-
penin som sägs täcka nästan alla infektioner, täcker ju faktsikt inte ALLA infektioner!

Femte gången gillt hamnade F i ett rum med två läkarstuderande som hade i uppgift
att påbörja undersökningen, intervjua patienten och filma. Efter en liten stund kom
doktorn in och genomgick en grundlig undersöknig, ställde tusen frågor och gjorde en
mängd olika prover, bland annat hals- och näsprov (det jag förväntade mig skulle göras
redan vid första besöket). Doktorn tyckte att det hade varit att göra det väldigt lätt för sig att
bara ge patienten penicillin i handen och skicka hem honom. Mycket intressant tycker
jag! Vad fick doktorn att plötsligt tänka om? Kan det ha varit för att visa de två läkarstuden-
terna hur perfekt vården är? Eller krävs det att man ska söka sig till vårdcentralen fem
gånger innan man får göra två j-a förbannade prover? Jag vet att jag är tjatig och jag vet
att jag kanske glorifierar den slovakiska vården, men hur det än är, gör de redan vid
första besöket sitt jobb och vid minsta lilla förkylning görs det en mängd olika prover för
att vara på den säkra sidan och slippa låta patienten komma tillbaka fler gånger. Inget av
dessa två sätt är optimalt. Här gör de inget och i Slovakien överdriver de. Men jag blir
hellre överdrivet undersökt och frisk- eller sjukförklarad än att hela tiden behöva gå om-
kring och undra och behöva ställa mina egna diagnoser som jag i min förtvivlan och
eviga väntan hittat på nätet. Inte undra på att folk i det här landet spenderar en massa tid
vid datorerna, delar med sig av sina erfarenheter, sprider falska lekmannarykten om det
ena med det tredje, som kanske inte alls är sanningsenliga. Jag funderar även på om det
verkligen är så mycket dyrare att göra ett par prover vid första besöket än att behöva
boka in patienten fem gånger?

Ni som tänker att: "Men är det så otroligt perfekt i Slovakien, flytta dit så får du din dröm-
vård. "Till er kan jag säga att: "Nä, det ska jag inte behöva göra och det vill jag inte heller,
men är vi alla bara ständigt tysta och inte vågar stå för vad vi tycker och vad vi har rätt till
för våra skattepengar, kommer vi aldrig komma någon vart!" Och ni vet mycket väl att det
fifflas och fumlas med prover med mera, för att spara så mycket det bara går på bekost-
nad av vår hälsa! Vet ni hur jag vet det? För att jag själv varit med om när doktorer har
erkänt att man hellre låter bli att göra ett prov för att det kostar för mycket. Det värsta är då
när man ett par veckor senare kommer fram till att just det provet faktiskt var nödvändigt!
Ett annat sätt att få veta detta på, är genom att gå till en privat läkare som just på grund av
alla besparingar gått ifrån Landstinget.

Det var det det... måste bara få ur mig sådant ibland. Finns säkert andra som känner
igen sig, om inte vad gäller vården, finns det alltid andra ting man kan störa sig på om
man upprepade gånger får "käftsmällar" och blir besviken.

Till slut tappar man allt förtroende...